fivedesiresandonedirection

Jag känner att Liams knytnäve träffar mig över näsan. Jag ruskar av mig smärtan och kastar mig över honom. Han vrålar när stenen jag har i handen träffar honom över ögat och får ner honom på marken. Jag ser mig om efter ett vapen och upptäcker en machete några meter ifrån mig. När min blick inte längre vilar på Liam riktar han en spark mot min mage och får i sin tur ner mig på marken bara några centimeter från macheten. Han håller sig för ögat och stapplar närmare mig med en tung slägga i handen. Svetten börjar rinna ner i nacken på mig och jag rullar precis undan från det tunga järnvapnet som borrar sig ner i marken precis där mitt huvud legat. Min fot sparkar till Liam på smalbenet och han tappar balansen. Jag häver mig upp på knä och fumlar efter macheten. Liam kvider till när den borras genom hans rygg och jag reser mig andfådd upp. Hans läppar formas till ett sista namn innan han drar efter andan en sista gång och hans hjärta stannar och kanonen avfyras.

”Dani…”

Jag har nervöst betraktat striden mellan Liam och Niall. Min hjärna hade medvetet hejat på Niall, om Liam skulle vinna och lyckats ha ihjäl Niall skulle jag stå näst på tur. Han avskydde mig rent ut sagt. Bråket hade varit om Hope. På morgonen hade Liam hittat henne med en dolk i ryggen. Han visste att Niall var skicklig med dolken, och att jag var mindre skicklig och hade gått till anfall mot Niall som duktigt försvarat sig med näbbar och klor. Niall sjunker tungt ner mitt emot mig. Jag räcker en påse torkad frukt till honom och han rycker omilt åt sig den och tar upp en skrynklig bit äpple. Han tuggar hårt på det och jag följer hans käke med blicken. Ilskan brinner i Nialls ögon och ser bort på Liams kropp som ligger tvåhundra meter därifrån. Bilden av Liam visas på himlen några sekunder innan det blir mörkt igen.

”That asshole.” mumlar han och jag nickar och fortsätter att stirra på hans ansikte. ”What are you staring at anyway?” fräser han sen och jag slår snabbt ner min blick i marken.

”Nothing.”

”Look, I know what you're doing. There's no point try to hide it.” Säger han långsamt som om han vill att orden verkligen ska sjunka in ordentligt. Jag biter mig i läppen och upptäcker att mitt skosnöre är mycket intressantare än Niall för tillfället. Ett lätt, susande ljud hörs och jag ser kniven som huggit sig ner i marken bara millimeter från min hand. Jag ser upp genom de grumliga glasögonen igen och på Niall. Hans ansikte är slätt och bekymmerslöst. ”I was talking to you.”

”I don’t know what you talking about.” Muttrar jag och drar avfärdande upp dragkedjan på jackan. Niall skakar skrockandes på huvudet.

”Sure.” säger han och lägger sig ner på marken. 

Jag betraktar nöjt de två pojkarna som sitter mitt emot varandra. Liams kropp hämtas och jag vrider min andra machete i handen. Hope hade varit en lätt match medan hon sov. Jag visste att Niall och Liam skulle börja bråka om det och att minst en av dem skulle gå död ut ur striden. När jag hade försäkrat mig om att Hope var död hade jag fortast möjligt sprungit därifrån innan kanonen avlossades. Ett leende sprids över mina läppar när jag tänker på Liams reaktion av Hopes död. Med lätta steg börjar jag gå tillbaka mot grottsystemen. Luften är fuktig och det är inte många konturer att följa genom glasögonen. Jag trevar mig fram längt den våta väggen men stannar upp när jag ser en ljuskägla dansa på väggen. 

"Welcome back." mumlar en hes kvinnoröst. Jag kisar genom glasögonen mot den punkt ljuset kan komma ifrån. Ljuskäglan flyttas mot punkten och upp i bärarens ansikte. Ett skratt fångas upp av grottans väggar och jag håller upp macheten framför Kelly. 

Leeyuum är död, tyvärr. 6 dagar in i spelet och mer än hälften döda, auch! 

Tack för alla kommentarer, 16st. 

16 till nästa då? ;)

'