fivedesiresandonedirection

”Asså, jag har fullt upp!” vrålar Niall genom luren.

”Jag märker det.” säger jag.

”Du kanske kan ringa lite senare för jag…”

”Niall, vi är faktiskt oroliga för dig. Du åkte bara utan att säga till. Vart är du?”

Fiona kommer fram till mig. Hon ler och håret är lite rufsigt.

”Ska vi dansa?” frågar hon över dunket. Jag nickar och hon för mig ut på dansgolvet. Trots att jag stått på en scen nästan tre år av mitt liv så kan jag inte ett enda danssteg. Mina tafatta försök får henne att skratta.

”Slappna av, låt musiken föra dig.” Hon börjar röra sig i takt med musiken, det ser riktigt proffsigt ut och jag försöker härma henne.

”Du kan ju!” berömmer hon och släpper loss ännu mer. Jag hade inte riktigt någon uppfattning av tiden, festen verkade hålla på i en evighet och lite till.

Jag häller upp teet och går och sätter mig vid bordet. Harry kommer utsnubblandes från sitt och Louis rum. Han verkar inte ha hunnit fixa håret än och jag, Liam och Louis skrattar.

”Du vet att vi åker till photoshooten om tjugo minuter va?” frågar jag och får en grymtning som svar av Harry som sätter sig han också.

”Du kan knappast åka dit i bara morgonrock, och ditt hår ser ut som ett skatbo.” kommenterar Louis och för handen genom Harrys lockar. Vi skrattar igen och Harry verkar vakna till lite mer.

”Jag ska fixa till det, snart.” muttrar han och tar emot en tekopp som han snabbt häller i sig innan han går mot badrummet.

Minibussen står utanför och väntar på oss. Vi stannar upp några minuter för att ge autografer och ta bilder. Den vanligaste frågan är såklart vart Niall är, vi svarar enkelt att vi inte vet innan Paul driver in oss i bilen. Efter tio minuter stannar vi i ett industriområde och Paul leder oss mellan de gråa byggnaderna tills vi kommer till något han påstår är en fotostudio. Vi ser tveksamt på den gråa, höga byggnaden men han insisterar på det. Inuti byggnaden är det förvånansvärt prydligt. Allt är vitt och det står stela designfåtöljer i väntrummet där en stor duk är uppspänd för fotograferingen. Vi slår oss ner och väntar på fotografen.

Jag vaknar upp och upptäcker att jag befinner mig i ett virrvarr av vita lakan. Huvudet värker när jag sätter mig upp för att se mig omkring. Rummet jag befinner mig i är definitivt inte mitt egna eftersom väggarna är creamfärgade och det hänger vita gardiner för fönstren, mina är jag rätt så säker på att de är mörkblåa. När jag förflyttar blicken till min sida rycker jag till, ett par chokladbruna ögon stirrar på mig.

”God morgon.” hälsar hon och häver sig upp på armbågarna. Till min smärre förfäran är hon naken och verkar inte på något sätt rädd för att visa det. Hon kryper närmare och lägger armarna om halsen på mig.

”God morgon.” säger jag tveksamt och hon skrattar till.

”Vilken natt va?” Jag tänker efter, eftersom huvudet värker är det svårt att komma ihåg något och jag biter mig i läppen.

”Vart är jag?” frågar jag för att slippa tänka så mycket. Hon skrattar.

”På Hotell Mullingar såklart. Jag fattar inte hur du hade råd att hyra sviten och…”

”Sviten?”

”Ja, du var väldigt bestämd på den punkten, precis som på att jag bara var värd det dyraste ur minibaren.”

Jag sväljer trots att jag vet att jag har råd. Innan jag hinner säga något så trycker hon sig mot mig och lägger sina läppar mot mina. Jag skjuter henne ifrån mig och slänger benen över sängkanten.

”Ledsen men jag måste verkligen gå nu.” mumlar jag och ser mig omkring efter mina kläder. Tjejen lutar sig ut över sängkanten och plockar upp mina kalsonger som hon kastar på mig.

”Tack.” det här var inte särskilt bra, andra natten och jag hade redan fått till det. Snabbt drar jag på mig kläderna och gräver i fickorna efter lite pengar hon ska kunna betala minibaren med.

Även fast det är väldigt oartigt att inte stanna har jag inte ork till det, jag var tvungen att prata med någon som förstod. Utan att tänka allt för mycket styr jag stegen mot caféet.