fivedesiresandonedirection

”Vart är den jäveln?” ropar Zayn upprört och stormar ut från Nialls rum. ”Hans väska är inte där, hans skor och jacka är borta och någon har tagit mat ur vårat kylskåp.”

”Det sista bevisar i alla fall att han har dragit.” säger Louis och Liam försöker dämpa ett skratt. Jag ler också lite åt Louis kvickhet men antyder sedan att vi faktiskt borde oroa oss för vart Niall är någonstans. Liam håller upp mobilen framför sig.

Jag rycker till och vaknar. En hand ligger på min arm och jag stirrar upp i ett par klarblåa, pigga ögon.

”Ledsen, ville inte skrämma dig.” säger tjejen som stått bakom disken med sina hörlurar.

”Det är lugnt. Ville du något?” frågar jag och sträcker lite på mig.

”Tänkte bara påminna dig om klockan, så att du inte kommer försent till jobbet.”

”Vet du vem jag är?” jag kan inte låta bli att fråga, det måste låta hemskt oartigt.

”Tja, du är min gamla granne.” hon ler och jag rotar i minnet men kan inte komma på att jag mött henne förut.

”Okej..” svarar jag dröjande och hon skrattar.

”Vi var sju och åtta då.” informerar hon och tar upp disktrasan igen. ”Du sköt mig med slangbella en gång.”

Plötsligt minns jag henne. De klarblåa ögonen, mörkblonda håret och snea tänderna. Tänderna verkade hon fått fixade men annars såg hon nästan likadan ut, lite mer kvinnlig bara. Jag nickar.

”Just det, Felicite var det va?” frågar jag som en vild gissning.

”Fiona,” rättar hon mig. ”Fiona Quinn.”

”Så var det.” jag ler och kommer sedan ihåg att hon sagt något om klockan. Jag tar upp min mobil och ser att den visar 11:56, jag måste ha sovit i minst fyra timmar. Snabbt plockar jag ihop mina saker och försöker att inte bry mig om notiserna om missade samtal från Harry, Liam, Zayn och Louis. Snabbt betalar jag kaffet hon gett mig tidigare och småspringer mot dörren.

”Eh, du!” ropar hon efter mig och jag stannar upp och vänder mig om. Hennes axellånga hår känns så bekant där hon står. 

”Ja?”

”Du gjorde rä… jag menar… tack för dricksen.” hon håller upp en sedel och jag ler matt och nickar kort som svar innan jag går ut på gatan igen. Fötterna för mig mot det gamla radhuset igen. Kylan tränger sig in i nacken på mig och jag drar luvan över mina blonda lockar så att det inte ska blåsa in i nacken.

Den gamla trappan som leder upp till darren knarrar lite när jag stampar av mig snön. Dörren visar sig vara låst, såklart har mamma redan hunnit gå till jobbet. Jag kikar i den gamla blomkrukan där nyckeln brukade ligga men hon verkar ha bytt plats på den. Troligen ser jag ut som en oprofessionell inbrottstjuv när jag fumlar runt bland översnöade krukor. Nyckeln visar sig vara gömd i den fastfrusna vattenkannan som står under en liten bänk. Med stelfrusna fingrar vrider jag om nyckeln i låset och kliver in. 

Där var det slut på kapitel 5, 

hur tycker ni det utvecklas hittills? 

6+ för nästa? ^^