Survive This! Kapitel 47.


Louis:
Louis lyssnade en sista gång innan han kurade in sig med Harry under filten. Liam tog täten på att de skulle sjunga någonting, det hade varit så länge sedan de gjort det. Louis sneglade på Niall som satt halvt ifrånvänd för att slippa all möjlig kontakt med Sasha. Han hade inte sett Niall spricka upp i ett leende på två dagar och han saknade det verkligen. Harry lutade sig närmare Louis och formade läpparna till en viskning.
- So Sick by Ne-Yo. viskade han ohörbart för alla utom Louis. Louis nickade och började på melodin. Han nynnade först tyst sen högre. Harry tog texten medan Louis körde soundet och Louis såg uppmuntrande på Niall som såg ut att kämpa för att inte ryckas med i den gungande takten. Liam körade Harry och Zayn la till extra sound, Sasha satt bara och lyssnade. Niall hakade inte på på hela låten och Louis kröp bort till honom.
- Come on, Niall. sa han uppmuntrande. I know you want. han log ett brett leende och Nialls mungipor åkte upp och ner. Louis såg att han snart skulle le. Louis inkade med handen mot Liam som drog igång igen. Louis la armen om Nialls axlar och vred honom mot elden som de hållit vid liv i fyra dagar.
Mmmm mmm yeah
Do do do do do do do-do
Ohh Yeah

Gotta change my answering machine
Now that I'm alone
Cuz right now it says that we
Can't come to the phone
And I know it makes no sense
Cuz you walked out the door
But it's the only way I hear your voice anymore

Började Louis och kramade om Nialls axel med handen. Nialls mungipor stannade uppe och Louis uppfattade ett svagt mummel från Niall. Han log uppmuntrande och Niall sjöng högre. Han kunde låten utan och innan och stakade sig inte lika mycket som Harry. Louis klappade honom på ryggen och smälte in i tonerna tillsammans med Niall.
Pauline(Sashas kollega):
Pauline fingrade på pärmen som låg framför henne och sen stirrade hon upp på datorskärmen igen. Ett par svarta, feta bokstäver lyste kallt mot henne och hon såg bort igen. Hon slog upp pärmen och stängde den sen igen, bara för att fördriva tiden. PostIt-lappen som satt på hennes skrivbord gjorde inte saken bättre. Det som stod där var en order, hon var tvungen att utföra det. Hon tog ett djupt andetag, rätade på sig och snurrade stolen mot datorn som bar på de falska bokstäverna. Fingrarna rörde sig flitigt över tangenterna och långsamt skrev hon ner en artikel om det som lyste på PostIt-lappen. Hennes chef, Juliet, hade sagt att överste chefen sagt att hon skulle skriva det. Pauline trodde inte ett ord av det eftersom överste chefen, vdn, var storebror till den hon tvingades skriva om. När artikeln var klar skrev hon ut den som en kladd och satte in den i pärmen. PostIt-lappen lyste starkare mot henne och hon plockade upp den och lät den sedan falla i papperskorgen innan hon tog sin väska och gick mot dörren. De svarta bokstäverna skrek efter henne.
"Write that One Directions is found ded".
Félicité(Louis syster):
Fizzy plockade ur tidningen från brevlådan och bläddrade i den medan hon gick tillbaka in i huset. Hon sökte inget speciellt och ögonen följde trött de svarta raderna av ord. Sömnigt la hon ihop den och plockade fram tekannan och värmde vatten som hon sedan hällde upp i en mugg och la i en tepåse. Muggen värmde hennes händer och hon satte sig vid bordet med tidningen liggandes uppochner framför sig. Medan hon drack teet läste hon de uppochnervända rubrikerna. En rubrik längst ner fick henne att spruta ut teet över tidningen. Därefter grabbade hon tag i tidningen och drog den till sig.
- No, no, no. viskade hon samtidigt som hon bläddrade mellan sidorna. Sidan 9 slogs upp och hon tog sig för munnen samtidigt som hon viskade korta "nej" för sig själv.
~
"Pojkbandet One Direction hittade döda
Pojkbandet One Direction som har varit spårlöst borta sedan början i augusti har nu hittats, utom allt liv. Ett Australienskt par ska enligt källor varit ute och seglat runt småöarna och då hittat två kroppar på en av öarna som de gått iland på. Paret ska inte ha känt igen vilka liken var och polis tillkallades. Liken identifierades som den irlänska bandmedlemmen Niall Horan och bandmedlemmen Louis Tomlinson. Varken polisen eller paret vill gå ut med ytterligare information."
~
Fizzy kände hur en tår rullade ner för kinden men hon brydde sig inte om att torka upp den. Pheobe kom inhasandes i köket med en filt om axlarna. Hennes hår var rufsigt och ögonen halvstängda. När hon såg tårarna spärrade hon upp ögonen och Fizzy torkade snabbt bort dem.
- Whats up? frågade Pheobe och Fizzy skakade på huvudet och öppnade famnen åt sin lillasyster. Pheobe kröp upp hos henne och såg ner på tidningen som låg framför dem på bordet. Fizzy höll om hennes axlar medan Pheobe läste rubriken och såg sedan in i sin lillasysters blåa ögon. Hon svalde och strök Pheobe över kinden. Den lilla flickans underläpp darrade när hon sjönk in hos sin syster och snart började gråten mot Fizzys axel. Fizzy strök henne ömt över ryggen och hyjjade henne. Louis var borta.
-------------
Oups... :)
Minst fem kommentarer.
Kommer kanske ha lite svårt att skriva i helgen, ska på kurs både Lördag och söndag + på midddag lördag kväll. Försöker slänga ihop något, jag lovar :)

Lite kommentarer kanske? ^^

Kommentarer
Postat av: jossan

Oh my carrots VAD BRA! :O

2012-06-01 @ 17:36:43
URL: http://directiontheone.blogg.se/
Postat av: emmis

more more and more :D

2012-06-01 @ 18:14:54
Postat av: Alicia

Usch.. Jag började nästan gråta när jag läste den sista biten :( Mer idag snälla! :D

2012-06-01 @ 18:18:12
URL: http://lifeasiknow.webblogg.se/
Postat av: Anonym

OMC! meer! snälla idag? klarar inte av det här, måste få läsa fortsättningen! :o

2012-06-01 @ 19:03:19
Postat av: sara

Men åh :(

Något som är roligt borde komma snart, mab tycker så synd om dem :o

2012-06-01 @ 19:30:12
Postat av: Carro

Så fort du får tid så skriver du! Kommer inte klara mig länge utan ett till kapitel ^^

2012-06-01 @ 22:14:04
Postat av: IKA

mer jag tycker så himla synd om alla

2012-06-01 @ 22:26:09
URL: http://baramunthernovell.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0