Survive This! Kapitel 50.

Louis:
- No! Louis slängde sig mot Liam och slog tändsticksaksen ur händerna på honom. Asken föll till marken och Liam böjde sig ner för att ta upp den men Louis täckte den med kroppen.
- No, Liam. I need it. frustade han och Liam hjälpte honom upp. Liam öppnade asken som rasslade tomt av den enda stickan som fanns kvar.
- We need to relight the fire. sa han allvarligt men Louis tog asken ifrån honom.
- I need it. sa han allvarligare och lät asken glida ner i fickan. Liam ryckte på axlarna och såg på den lilla högen med glöd som fanns kvar av deras brasa.
- Why? frågade Liam och la sig till med sin bästa utpressningsröst. Louis knep ihop läpparna.
- Please tell me, Louis. bönade Liam och Louis suckade och pekade in mot djungeln.
- I'll show you. sa han och började gå. Liam följde misstänksamt efter genom den täta djungeln. Han drar strött med handen på de stora bladen och lyckas skrämma en fågel som letat kryp på marken. Louis verkar vara van med den osynliga stigen och går med raska steg. Liam försöker förjäves gå i samma spår som Louis.
- Look. sa Louis plötsligt och drog med sig Liam upp på en sten. Liam som varit så inne i att se vart Louis satte fötterna hade knappt märkt att de kommit ut på andra sidan. Louis rös till när han kände Liams beniga hand i sin men försökte att inte bry sig så mycket utan pekade istället stolt ut över det han byggt upp. Liam följde häpet växtrankorna som låg utspridda och han såg att de växterna som bildade ett var avbrända.
- Last night. sa Louis när han såg att Liams blick fastnat på de förkolnade växterna.
- Mm. mumlade Liam och hoppade ner från stenen och började gå tillbaka. Louis följde honom mekaniskt tillbaka, ingen sa något.
Harry:
- We should write a book about this. sa Niall frånvarande och alla såg upp på honom. De hade suttit tätt intill varandra för att hålla värmen men Niall hade valt att sitta själv mitt emot dem. Zayn fnös och sa något om att de troligen aldrig skulle komma ifrån ön ändå.
- I'll love to do that. sa Harry och Zayn stämde trots allt in, Louis visste att han gillade att skriva. Zayn var den som jobbat hårdast men ändå haft enklast att skriva deras biografi.
- And Sasha is a newsmen. sköt Zayn in och såg varmt på Sasha som log tillbaka. Niall grimagerade nästan omärkligt men lät det passera. De satt tysta allihopa och funderade på det Zayn sagt, "om de någonsin kom hem".
Pauline(Sashas kollega):
- Pauline? ropade någon tätt följt av en klar vissling. Pauline såg automatiskt upp och rakt in i sin chefs, Juliet, ögon.
- Yes? sa hon undrande och Juliet vinkade med handen som betydde att hon skulle komma. Elegant reste sig Pauline och kastade en sista blick på Claudia innan hon slank in på chefens kontor. Claudias giftiga blick hade fräst fast på hennes rygg.
- Take a sit. erbjöd Juliet henne och Pauline slog sig ner i en av de högryggade fotöljerna som stod framför skrivbordet. Bakom henne öppnades dörren och Pauline hörde att det var en man som kom in. Han satte sig på stolen bredvid henne och hon sneglade snabbt på honom. Snabbt drog hon tillbaka blicken när hon såg vem det var. Greg Horan, hennes chefs chef, Vdn för tidningen.
- Miss Greihgton. sa Juliet allvarligt efter att hon hälsat artigt på Greg. Pauline nickade kort och Juliet böjde sig ner för att plocka upp något ur en låda. Framför Pauline placerades tidningen som utkommit för två dagar sedan. Juliet pekade på Paulines artikel om One Direction.
- Why do you write this? frågade Juliet allvarligt och såg intesivt på Pauline.
- Becouse you told me to do it. I ögonvrån såg Pauline att Greg höjde på ögonbrynen.
- Is it true? frågade Greg.
- Of course not, I would never say that. Juliet log falskt mot Greg som log han med, men bara ytterst lite.
- One from the police called me and asked why we write this... shit. sa Greg tålmodigt och vinklade tidningen mot sig.
- They have actully not found anything. fortsatte han och Pauline såg att hans ögon blev blanka.
- Niall Horan and Louis Tomlinson maybe aren't ded. sa han och bet sig i läppen. Pauline ville bara krama om honom och beklaga sorgen men behöll sin rakryggade position. Tillgjort ställde Juliet fram en box med näsdukar.
-I am so sorry about all this, but..
- No but. It is my brother we talking about, he is not ded. sa Greg upphetsat och spände ögonen i Juliet. Han torkade sig med en servett kring nästan och reste sig sen. Hon tog sin rock över armen och portföljen i andra handen. Precis innan han gick ut genom dörren vände han sig mot Pauline.
- Just promise me one thing. Never ever write something like this about my brother agian.
--------------------
Nu har jag varit på kurs hela helgen, är jättetrött. Men ni går före allt :D

Kommentarer
Postat av: Rebecka

YÄÄÄÄÄY! :D SÅ himla duktig asså ! <3

2012-06-03 @ 20:38:51
URL: http://www.nattstad.se/Rebeckaaaa
Postat av: Anonym

Vi går före allt? Awww! Hoppas kursen gick bra! :)



Älskar kapitlet som vanligt! Längtar till nästa :D

2012-06-03 @ 21:14:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0