Survive This! Kapitel 59.


Paul(Deras "tourmanager" & bodyguard):
Paul mötte upp dem i det avskärmade lilla rummet de hade haft som sällskapsrum under deras nästan fyra veckors långa sjukhusvistelse. Han kramade om dem allihopa och rös när han kände deras magra kroppar genom kläderna. Zayn förde fram en tjej som såg ut att vara runt 25 till honom och presenterade henne som Sasha Thompson.
- So you are young Sasha? sa han och skakade hennes hand, hon nickade och han berättade för henne att han hade haft lite kontakt med hennes mamma de första två veckorna. Hon nickade och frågade om hennes mamma var okej och Paul nickade.
- Anne says that. sa han och i ögonvrån såg han att Harry vände sig mot honom.
- They miss you so much. berättade han och klappade Harry på axeln. Deras samtal avbröts av Harrys läkare, Matthew, som kom gående genom korridoren. Han såg till Harrys stump och sen sa han att de var fria att åka hem. Paul orginiserade som vanligt upp allt och fick dem osedda ut till bilen genom en lönndörr på sjukhusets baksida. När de väl kommit ut på vägen slängde sig fansen, vilda och med tårarna strömmande ner för kinderna, mot bilrutan och killarna såg alldeles förskräckta ut. Sasha såg värre ut.
- It is always like this? frågade Sasha när de kommit ut på motorvägen. Liam ryckte på axlarna.
- Sometimes. sa han och lät sedan blicken glida ut genom fönstet. De satt tysta ett tag tills Louis tog till orda.
- What an adventure! sa han och de andras uppmärksamhet drogs till honom. Hans ord fick deras tystnad att brista och snart svämmade bilen nästan över av overkliga historier. Niall råkade nämna Liam och hans slagsmål och Paul höll upp handen för att de skulle bli tysta.
- Wait, you actully fight? frågade Paul och knep ihop ögonen.
- Yes, he made me... började Niall men Liam avslutade hans mening.
- ...deaf, it was me who made Niall deaf on the left ear.
- You do what? frågade han och spände ögonen i Liam, det här måste varit något de skickligt gömt undan för honom och läkarna.
- I made him deaf!
- Yes he did! la Niall till och Paul slog handen för ansiktet, egentligen var han inte särskilt förvånad.
Louis:
Louis hjälpte Harry ombord och placerade honom i en av stolarna. Planet var nästan identiskt med det som de flugit med tre månader tidigare och han kände illamåendet växa fram när planet började rulla. Det hoppade upp i luften och han ryckte åt sig en spypåse och höll den för munnen. Harry tog hans fria hand med sin enda och Louis såg tacksamt på honom.
Anne(Harrys mamma):
Anne satte upp håret igen men spänningen i hennes hårbotten fick henne att släppa ut håret igen. Bredvid henne satt Jay med tvillingarna och vid hennes sida Yaser och Trisha.
- Will Louis come soon? frågade en av tvillingarna, som Anne hade för sig var Daisy.
- I hope so! sa Jay och strök sina flickor över håret. Dörren slogs upp och Anne reste sig kvickt men det var bara Bobby, Geoff och Karen som stormade in i tät följd.
- Have they come yet? frågade Geoff men Anne skakade på huvudet. Det slog sig ner i var sin fotölj och såg bara på varandra, ingen av dem kunde riktigt förstå att deras barn blivit hittade.
Zayn:
Zayn klev ur bilen och såg upp på den gamla studion de brukade spela in i. De hittade väl runt i de långa korridorerna. Paul fick ta tag i Zayns armar för att lugna ner honom när han öppnade en dörr som ledde in till en annan korridor.
- Take it easy. You act like a animal. sa Paul och bad Zayn ta ett djupt andetag. Zayn gjorde som han blev tillsagd även fast det kostade honom mycket tid.
- Now you step in and just be you. sa Paul men hans röst var som borta eftersom han samtidigt öppnade dörren som var framför dem. Zayn tog två steg framåt och ser först två små flickor som rusar emot honom, eller snarare mot Louis och sen ser han in i sin mammas honungsbruna ögon.
- Mum. viskade han och sprang fram till henne.
- My boy, my big boy. grät Trisha in mot hans bröst och han kramade om henne. Ordentligt.
Niall:
Niall såg sig förvirrad omkring. Inte förren han vänt sig om ett halvt varv hörde han sitt namn ropas ut och snart kände han ett par välbekanta armar om sig.
- Son! ropade Bobby och studerade Niall som drog honom intill sig och kramade om honom samtidigt som han ansträngde sig för att inte börja gråta.
Louis:
Louis kände en stöt mot vardera ben. Han såg ner och såg sina älskade småsystrar som stod och kramade om hans chinos.
- Daysy, Pheobe. sa han lättat och böjde sig ner mot dem. De skrattade och tog sig inte alls för att gråta. De klängde sig fast vid hans vänsterhand och han drog dem framåt på den mjuka mattan. Jay sprang fram mot honom och de sjönk ihop till en stor kramhög på golvet.
Harry:
Harry gick långsamt fram mot sin mamma. Liam omfamnade Geoff och Karen i utkanten av Harrys synfält men hans fulla medvetande gick till den kvinnan han älskade mest i hela världen. De varliga händerna tar hans huvud mellan sig och fingrarna följer hans käkben.
- Welcome home. sa Anne lättat.
---------
Lite information: detta är inte sista kapitel!
Svaret på min fråga är: Jag är 13 :)

Kommentarer
Postat av: Alicia

Jätte jätte bra :'D Tur att det inte är det sista.. Jag vill inte att denna ska ta slut!!! Hahah, ojoj, men du skriver jätte bra! :)

2012-06-06 @ 23:27:26
URL: http://lifeasiknow.webblogg.se/
Postat av: sara

Åh, jag grät nästan i slutet där :')

Tur att det inte är sista kapitlet, vill veta hur de gör med harrys hand om han får en plast hand att ha eller nåt :o

I knew it ;)

2012-06-06 @ 23:43:08
Postat av: Carro

Tack och lov att det inte är sista! ^^ det här kapitlet var så otroligt bra! :D

:O är du 13?! Aja, så långt ifrån var jag inte ^^

2012-06-07 @ 08:40:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0