Survive This! Kapitel 60.

Anne(Harrys mamma):
Anne försökte att hålla blicken på vägen medan hon körde. Harry satt bredvid henne och det var svårt att ta ögongen ifrån honom. Hans lockar, läppar och haka, allt satt där det skulle, förutom handen då. Han hade berättat att han legat i koma i över en måndad efter att han fått ormbettet, sedan hade han försökte förklara för henne att han faktiskt mådde bra trots att han bara hade en hand och at than faktiskt skulle prova ut en protes till den. Efter att han försäkrat för hundrade gången att han var okej hade hon gett sig och frågat om någon av de andra fått några allvarliga skador.
- Yes, Liam hited Niall and made him deaf. sa Harry som om det inte var något speciellt. De hade väll pratat om det och tagit det ur världen.
- Okay, something more? frågade hon och försökte låta intresserad över hans blodiga äventyr.
- Niall fell in love, but Sasha wanted Zayn. sa Harry och hans röst blev allvarligare. Anne nickade och tänkte tillbaka på återföreningen de haft. Bella hade fått sluta senare och hade inte hunnit i tid, så Sasha hade suttit helt ensam i soffan medan de andra talade om för sina föräldrar hur mycket de älskade dem. Bella hade i alla fall kommit och tagit hand om sin dotter tillsist, deras relation hade varit väldigt speciell. De satt mest bara och såg på varandra, men så var det väll om man var ensambarn, tänkte Anne. Harry kliade sig med stumpen i hårbottnen och Anne rös lite när hon såg den, en av hans mjuka händer var borta och det föralltid. Harry verkade se hennes äcklade min och strök henne över kinden med stumpen.
- Take it easy mum, it is still me! sa han och hon tog ett djupt andetag, han hade ju faktiskt rätt. Hon visste inte vad hon var så nervös för.
Niall:
Niall gick ombord tillsammans med sin pappa på planet som skulle få dem över till Irland. Det hade varit svårt att säga farväl till alla nu när de tillbringat så pass lång tid så pass nära varandra. Det hade varit svårast att säga farväl till Sasha, det kunde ju faktiskt bli ett riktigt farväl eftersom han inte visste om de kunde ses igen. Hon hade tydligt förklarat för honom att han var som en lillebror för henne, någon hon alltid kunde vända sig till om hon fick problem, och han hade lovat henne att sköta rollen väl.
Sasha:
Sasha såg ner på sina händer. Nu utanför den lilla kretsen i bandet hon fått vara medlem i var hon bara Sasha. En ung tjej som hade hela livet framför sig. Hon hade till en början trott att hon skulle bli en mediaprofil men ikke, Zayn hade skärmat av henne med anledningen, som han uttryckte det, att han inte ville att hon skulle bli förföljd.
Louis:
Louis såg ett välkänt ansikte genom fönstret och så fort det fick syn på honom försvann det. Fem sekunder senare slogs ytterdörren upp och Lottie rusade emot honom. Hon hade ränder på kinderna av allt smink och håret var slarvigt uppsatt. Han tog emot henne i famnen och insåg att hon inte kunde ätit så mycket under tiden, hennes kropp kändes tunnare. Han släppte tanken och tänkte på sin egen kropp istället, den var magrare.
- I can't belive it. snyftade Lottie in mot hans axel. Han höll om henne lite extra och frågade sen var Fizzy var.
- In school. sa Lottie och Louis såg att hon rodnade lite. Det var väldigt tydligt att hon skolkade.
- I love you so much. viskade han ner i hennes hår.
---------
Nu börjar det ta slut :/ men några kapitel till blir det :)

Kommentarer
Postat av: Carro

Slut?! :( aja, får njuta av de kommande sista kapitlen ;) det kommer bli riktigt tomt utan din fanfic <3

2012-06-07 @ 16:35:29
Postat av: Alicia

Ååå vad bra! Blev tårögd t.o.m!! Vill inte att det ska ta slut menmen får nöja mig med de kapitlen som är kvar! :)

2012-06-07 @ 16:37:56
URL: http://lifeasiknow.webblogg.se/
Postat av: Rebecka

Åh, du är så himla bra! Blir tårögd när jag läser den !:)

2012-06-07 @ 17:03:27
URL: http://www.nattstad.se/rebeckaaaa

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0