fivedesiresandonedirection

- It fits like a glove on you! konstaterar hon och slänger fram en galje med en tröja på. Eleanor trippar in i provhytten igen och testar tröjan tillsammans med kjolen. Det passar perfekt ihop och hon drar undan draperiet så att Danielle också kan se.

- You looks beautiful. säger hon och ler. Eleanor ler också och drar för draperitet igen och tar av sig allt och hänger tillbaka det på galjarna innan hon går ut och mot kassorna. Danielle sluter upp vid hennes sida och de pratar glatt med varandra medan de betalar och sen går ut på gatan.

- I want some ice-cream. säger Danielle och Eleanor nickar. Det skulle faktiskt kunna passa nu när det var så varmt. Danielle drar med henne till en liten kiosk och de blir välkomnade av en liten rund glassgubbe, precis en sådan glassgubbe som man alltid ser på film. Han ler och frågar vad de vill ha.

- I want choklate and mango. säger Danielle träffsäkert och mannen börjar genast gräva i sina glasspytsar för att forma två perfekta kulor.

- One more mango. säger Danielle och han ler och rullar upp ännu en mangokula.

- And for you, miss? frågar han Eleanor som funderar en kort sekund innan hon svarar.

- Vanilla, pepermint and pear.

- Unusual mix. säger glassgubben och Eleanor ler.

- Pepermint is my boyfriends favorite. säger hon och tar emot sin glass. Gubben ler och vinkar av dem.

- Send him a reguard from me! ropar han efter dem och Eleanors hjärta sjunker lite. Hur skulle hon kunna hälsa Louis? Han kanske inte ens var vid liv. Danielle ser att hennes mungipor åker ner och placerar en välorienterad klick glass på hennes nästipp med hjälp av den lilla skeden man får med.

- Dani! säger Eleanor och torkar bort chokladglassen med baksidan av handen. Danielle ler sådär busigt bara hon kan.

- Come on, Eli. We need to have fun. säger hon och Eleanor håller med. De måste ha kul själva också och släppa det hemska som hänt. Försiktigt smakar hon på pepparmintsglassen och känner den sötsyrliga smaken i munnen. För henne smakar det Louisminnen. Danielle slickar på sin glass och de äter tysta en stund.

- I wonder what they do now. säger Danielle tillsist. De funderar en stund men kommer inte på något vettigt svar.

Louis drar upp Niall på fötterna och de sätter sig i rörelse. Det går långsamt eftersom de ska hinna spana in i djungeln och på stranden för varje steg de tar. Var som helst kunde deras kamrater ligga skadade. Niall sjunger på en av sina iriska folkvisor, som han alltid gör när han är fförväntansfull eller orolig. Visan gjorde så att Louis stressade upp sig och han frågar så vänligt han kan om Niall kan sjunga någon annan låt, vilken som helst. Niall nickar och verkar tänka på vilken han ska ta. Efter några minuter hör Louis att David Guettas "Without You" spelas bakom honom. Han lyssnar intensivt på den. Niall har när han tänker efter en riktigt speciell röst. Mörk och ljus på samma gång. Orden omvandlas till irisk dialekt när han sjunger ut dem och det låter riktigt bra. Han ler och minns det tillfället då han hotade med att gå ur gruppen om de ens tänkte på att ändra något med Nialls röst. Savan hade lagt ner förslaget direkt och fortsatt på det gamla vanliga.

Niall ler och sjunger vidare. Louis har, troligen, utan att lägga märke till det börjat sjunga med han också. Det är ett gott tecken på att han är koncentrerad på det han gör. Nialls blick söker längst skogsbrynet och så långt in i skogen som han kan i jakt på någon av sina kamrater. Han hittar inget och får för sig att det är för att de andra inte syns från stranden.

- Louis, maybe we should search in the jungle? frågade han tillsist och utan att tveka byter Louis riktning och går in i skogen. Han mumlar på en ny låt och då är det Nialls tur att säga åt honom att byta.

Liam sitter och stirrar ut över havet. Knäna är uppdragna under hakan och han har stelnade tårar på kinderna. Ingen av de andra finns i närheten. De är väll rädda för att han ska få ett raseriutbrott till, vilket han inte kan lova att han inte får. Allt han kämpat för är försvunnet. Danielle finns på andra sidan jorden, i tron om att han var död. Lägret var bokstavligt talat knäckt och han saknade Niall och Louis vid deras sida. Utan Louis skämt och Nialls kluckande skratt ekade det tomt emellan de fyra individerna som rörde sig runt i det söndertrasade lägret. Inte för att han brydde sig. De skulle ju ändå dö.

En hand läggs på hans axel. Det är Zayns melodiska stämma som studsar emot honom.

- Please Liam. vädjar Zayn. We need you to build...

Liam snärtar av hans mening.

- We will still die! säger han kort och Zayn försöker igen.

- We really need your brain.

- So my brain is what matters to you? fräser Liam och Zayn förstår genast sitt misstag.

- No, no, no. I dont mean...

- The only thing you need and want is my brain. I can't build a civilisation out here. It is impossible.

- But Liam... försöker Zayn.

- I want to sit here and wait for my death.

Zayn lägger handen på Liams axel igen, han hade dragit bort den efter Liams första utfall.

- Alone!! ryter Liam och Zayn springer förskräckt upp mot de andra.

Just tjusiga vänner man har, tänker Liam och skjuter fram underläppen.