Survive This! Kapitel 43.

Niall:
Niall tog skakigt upp en liten bit metall. Försiktigt kände han på ena sidan och till sin glädje var den vass. Han skönk ihop mot ett träd och stirrade ut i natten. Stjärnorna lyste klart på himlen och havet brusade längre ner när vågorna slog över land. Runt det lilla skyddet för elden låg Harry, Liam och Louis kringströdda. Harry skulle ha vakten men han hade väll troligen somnat av vågljudet. Niall var därimot glad att vakten somnat. Han höll upp metallbiten i ögonhöjd och granskade den genom det gryniga mörkret. Den var inte större än att han kunde sluta handen omkring den och kanterna var vassa, men täckta av aska. Han putsade upp den och när han varklar glänste den som en liten kniv i mörkret. Han andades djupt och tog ett fastare tag om metallen. Han skulle göra det. Långsamt för han "kniven" ner mot sin högerarm och ryser till när metallen skär in i huden alldeles nedanför armvecket. Han biter ihop när det bildas ett litet snitt som det sipprar lite blod ur. Såret är inte djupt och blöder inte mycket. Han tar sats igen och trycker ner metallen i sitt kött. Det sipprar blod från siret och han känner en isande smärta, trots det fortsätter han. Han jobbar sig neråt handleden men vågar inte skära sig i pulsådern. Hans chinos och tröja är blodiga och han byter mödosamt hand för att skära sig i vänster också, men han orkar bara tre snitt innan han tappar metallbiten av smärtan. Han kan nästan höra den slå emot den mjuka sanden. Några tunga stönanden bryter över hans läppar och han jämrar sig lågt. Han lyckas ta sig fram till den lilla ryggsäcken och skaka ur Harrys sönderrivna skjorta. Lindorna är snyggt ihoprullade och han lindar ovarligt upp dem och bandagerar sin blodiga arm. Det mingröna tyget håller tillbaka det mesta av blödningen men när det äntligen slutar är det snarare blodrött än grönt.
Louis:
Louis vaknar och sträcker på sig. Han smackar med tungan medan han ser sig om i lägret. Harry som skulle haft vakten ligger och sover med händerna på magen och Louis ler. Han är väldigt söt när han sover. Blicken glider till fläcken bredvid honom där han svär på att Niall somnat kvällen innan.
- Niall? frågar han och låter blicken svepa ännu en gång över deras tagna del av stranden. Niall är inte hos Zayn och Sasha eller ute på stranden. Det sista Louis fäster blicken på är högen med metallskrot. Ett par ben sticker ut bakom en palm och han kryper fram mot Nialls ljusa chinos.
- Niall? frågar han igen och nyper honom lätt i smalbenet. När han sedan kikar kring stammen får han lite av en chock. Nialls övre del av byxorna är blodiga och tröjan. Hans högerarm är stramt åtlindad med Liams gamla lindor och en liten metallbit ligger i den blodfläckiga sanden. Synen får Louis att må illa. Han vill inte tro att Niall gjort det där medvetet, skärt sig. När han sett fans med ärr på armarna har han alltid sagt åt dem att sluta. Niall skulle aldrig...
Harry:
- Harreh? ropar någon och Harry slår upp ögonen. Bara Louis säger "Harreh" till honom så det är inte svårt att reda ut vem det är som står och ruskar i honom. Louis skriker något om att Niall skärt sig och Harry ser misstroget upp på honom.
- I don't belive you. sa han och gäspade. Louis drog med honom upp på fötter och släpade med honom till den palmen som Niall kollapsat bakom. Harry lägger först inte märke till allt blod och lindorna men när Louis pekar så ser han det. Han springer fram och faller på knä bredvid Niall.
- Oh my God. viskar han och lindar upp sin slamsiga skjorta. Han räknar snitten upp till 22 stycken på högerarmen och tre på vänstra.
- Oh Niall, what have you done? mumlar han och ser på de smala såren. Han ber Louis hämta vatten och snabbt rengör han såren och lägger mossa på dem. Louis springer ner till havet och sköljer av lindorna och låter dem sedan torka lite i solen medan Harry försöker få Niall att vakna. Efter en rejäl örfil vaknar han upp. De stora safirögonen ser trött upp på honom. Han får Niall att sätta sig upp. Niall är aningen borta men kommer till medvetande när Harry binder om hans tjugofem sår.
- Aj, säger han och försöker rycka undan handen från Harry. Beslutsamt håller Harry kvar den och lindar klart. Louis kommer också fram och ser allvarligt på Niall.
- You scared me. I never think this about you. han darrar lite på rösten när han ömt lägger handen på Nialls arm.
Niall:
Niall ser ner på sina armar som är varligt omlindade med Harrys skjorta. Han mår illa när han tänker på det men ändå kändes det så rätt ändå. Han hade straffat sig själv för att han gett bort kärleken. Försiktigt tänker han tillbaka på natten. Han kom ihåg den spetsiga metallbiten som hade trängt igenom hans kött med en ilande smärta, som då faktiskt inte hade kännts så farlig. Nu kändes det som om han sovit på en bädd av taggtråd eller hade spjut genom armarna. Men smärtan var bra, den påminde honom om att han aldrig någonsin skulle ge bort sitt hjärta igen.
--------------
Såhär är ni inte vana att se Niall va?
Fick ett tips om att det borde bli något galet sorgligt snart, så sorgligt fick det bli ^^

Ni ska veta att mitt hjärta tar ett extra skutt varje gång jag ser att någon länkat min fanfic eller bara kommenterar här på bloggen, det värmer så otroligt mycket :')

Kommentarer
Postat av: Anonym

Grät typ när jag läste att Niall skar sig. Ingen får dö? Okej? Läst tillräckligt med såna fanfics gråter varje gång. Inte här! snälla de måste överleva, komma hem till sina hem, ligga i sina sängar, ha deras familjer runt sig och få kyssar från sina flickvänner, få stå på scenen med alla deras fans igen!

2012-05-27 @ 20:30:37
Postat av: Carro

O.o didn't see that one coming!! Måste få veta vad som händer nu!!

2012-05-27 @ 21:02:20
Postat av: Alicia

Jätte bra! Vart borta hela helgen och så såg jag att du skrivit 4 kapitel! :D Usch.. Klarar inte av sånt egentligen så jag skumläste det lite när det var sånna delar ^^

Jätte bra annars! Keep going :D

2012-05-27 @ 22:47:10
URL: http://lifeasiknow.webblogg.se/
Postat av: sara

ååååååh, niall älskling :(

2012-05-27 @ 22:51:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0